Nu Är Hon Äntligen Här ...

... Antons och Johannas lillasyster och våran efterlängtade lilla Elin LINNEA!

Igår kväll runt 18.20 kände jag det första tecknet på att det kunde vara på G - men eftersom det inte gjorde sådär tydligt ont som med Anton, utan mer molnande, så var jag inte säker på om det var förvärkar eller på riktigt. Men så kom den där molnande, onda känslan mer tätt.
Jag ringer till BB som tycker att jag ska avvakta 1-2 timmar. Det går fort och 19.10 får jag en sån där riktigt ond molnande "värk" och känner att här ska det inte väntas några timmar!
Esa åker från jobbet.

20.20 är vi i Sollefteå och när jag får lägga mig på britsen så skrattar barmorskan när hon känner på mig. Då är jag fullt öppen.
(Åh nej ingen bedövning IGEN)
Jag ber om dropp eftersom jag vill ha det avklarat fort, men dom tror att det kommer att gå av sig självt ändå.
Jag får såna där smärdalar, men inga riktiga värkr så till sist får jag dropp.
Dom ser hennes hår när jag tar i - men eftersom jag krystar på ren vilja och inga värkar så blir det inte mer än så.
Dessutom krånglar nålarna och droppet med det värkstimulerade medlet.

Till sist fäster droppet och då tar det två krystvärks omgångar och sen är hon ute!

21.52 kommer hon ut - 48 cm lång och 2725g.

Idag klockan 12.15 var vi hemma. Dom frågade om vi hade lust att åka hem och det ville vi naturligtvis.
Ja lillan är inte ens ett dygn ...
På lördag ska vi in igen och ta ett pku test, och så ska jag passa på att köpa lite extra pris grejer på Jysk till vårt nya hem =)

ÄR TACKSAM OCH LYCKLIG ÖVER ATT ALLT GICK SÅ BRA (och fort - men det kändes länge med tanke på att det kunde ha gått ännu fortare om dom gett mig droppet tidigare) OCH ATT VI FÅTT EN FRISK, VÄLSKAPT LITEN BEBIS ♥




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0