Misssabina ♥

VI ÄR NUMERA HUSÄGARE (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)

Ja, hur häftigt är inte det här =)

Kort historik (och ett bevis på att Allt löser sig till sist om man gör rätt val och har tillliten)

För ca tre veckor sen upptäcktes en vattenskada i vår lägenhet som visade sig vara mycket mycket större än vad vi trodde först.
Hela vardasgrumstaket måste vara vattenfyllt och väggarna med, och det här måste ha pågått i flera år.
Mögel uppstår och dessutom hittar dom asbest ( * ett jättefarligt, stark cancerframkallande ämne som är totalförnjudet sen 1982) isolering i väggarna.
Kan tillägga att det inte bara är våran lägenhet som är i förfallningsrisken! Huset är 60 år gammalt ... Och ändå var våran lägenhet bland dom fräschaste, med nya tapeter och handfat osv.

En sanitär olägenhet att bo kvar, men det säger väl sig själv.

Vi som drömt om hus sen vi i princip träffades (för snart 4 år sen) bestämmer oss för att satsa på ett nu då. Jag känner verkligen inte att jag vill flytta till lägenhet igen för att därefter söka hus när det är hus vi vill ha!

Lite stressad situation är det ju, med tanke på att bebben är beräknad till 17 september.

Vi har sedan länge tittat på ett hus via hemnet.se som båda fastnat för. Ett äldre hus med kakelugnar och så, fast jag ärligt talat gillar nybyggda, inte alltför stora hus med öppna ytor!
Men det här var fint.

Behöver inte dra upp en massa historia men kan ju säga att har man en gång hamnat i Kronofogd - helvetet så är det en ond cirkel att ta sig ur (även om man kämpar och tar sig framåt så tar det tid)
Och har man inte jobb - som jag - så blir det näst intill omöjligt att få ta ett banklån. SJUKT tycker jag att varenda jävla bank fokuserar på skulder sen tjugo år tillbaka istället för att titta efter vilken möjligthet man har att betala tillbaka idag!
Folk får ju inte ens en chans. Jävla omänskliga *cencur*

Vi är positiva ändå - det kunde alltid ha varit värre - men klart att hoppet sjunker efter några NEJ.

I lördags sms:ar Esa ig från jobbet om ett hus i Klockestrand, på cykel - och gång - avstånd från hans jobb som man ser från det huset och vise versa. Jag har taggarna utåt direkt men går in på nätet och kollar - och blir kär.
Det är exakt min typ av hus!

Esa ringer och pratar med ägarna ... På måndagen åker vi dit och träffar dom jätte trevliga ägarna (fast både jag och Esa är också djävulskt trevliga och sociala, så tycker man någon är trevlig så beror det antgaligen på att man är trevlig själv)

Och efter lite över en timme, kaffe och mycket prat gör vi upp ett avtal med dom och vips - VI HAR FÅTT TAG I VÅRAT DRÖMHUS!
Vi som inte ens fick ett litet jävla lån.

Och allt detta har skett inom en månad.

Och det här huset är hundra gånger bättre än det där vi först ville ha, men det var inte meningen att vi skulle få det eftersom meningen var att vi skulle få något bättre!
Visst finns det en Gud, eller en högre makt, har sällan tvivlat på det men ibland har man ju undrat. Fast det är ytterligare ett bevis på att det finns något långt större än oss själva.

På tisdag skriver vi på papprena.

JAG KAN INTE TRO DET.

Jag är rädd för att vara glad just nu - typiskt efter för många besvikelser kanske - men jag väljer att våga tro och vara glaaaaaad, för det är jag!

W O W.


Jag heter Anton och jag är sockersöt ♥


Det ÄR svårt att få till en bra bild på en ettåring som far runt hela tiden och gör allt annat än att titta in i kameran, så mammsen brukar göra en massa konstiga saker för att jag ska titta in i kameran när jag sitter stilla i min stol ... Men ibland orkar jag inte ens låtsas tycka att hon är rolig =)


Busungen ♥